Och så var det det där med franskaundervisningen...

Allra första skoldagen, när vi gjorde en massa test och så, tyckte jag ändå att jag förstod vad de sa bättre än jag trott att jag skulle göra. Första riktiga skoldagen sen var det lite småklurigt, men gick ändå rätt bra.
Men nu blir det bara svårare och svårare ju. Kanske anstränger jag mig mindre, kanske är det just l'imparfait och le passé composé, som vi håller på med just nu, som är extra svårt?
Jag förstår ju tillräckligt men det stör mig lite att det inte går lika 'lätt' som i början.

Aja, det är rätt kul iallafall. Idag skulle vi snickra ihop en dialog (två och två ofc) och sen spela upp den. Den ena skulle vara polis som stoppade en bilist pga olika saker. Jag hamnade med en av alla kineser och skulle stoppa henne för att hon inte hade säkerhetsbälte - ceinture - på sig. Det var som sagt rätt kul och det gick skitkass, haha. Hon levde sig dock in i rollen väldigt mycket och skyllde på att barnen lekte med det. När vi planerade vår dialog föreslog hon att hon skulle säga till mig, polisen, att hon skulle slå sina barn så att de slutade. Whoo00Ot, haha. Jag fick henne att låta bli iallafall.
När vi väl spelade upp den sen improviserade hon helt mycket, och eftersom jag inte är sådär jättebra på språket (och knappt förstod vad hon sa pga den kinesiska brytningen) slutade det med att hon slapp undan böter och jag önskade henne en trevlig kväll. Det blev många skratt, men vad fanken. Hade ändå inte planerat att bli varken skådis eller polis...

Men min klass är iallafall rätt trevlig. Den består av 5 kineser. Alla har glasögon och två av de har underbett. En har alltid med varmt vatten i en termos och en annan har alltid med någon slags dricka i någon slags mugg som är antingen rosa eller orange (drickan alltså). Tre av de har några konstiga små små 'datorer' som nog är digitala ordböcker. Fast en av de började spela en låt idag.. det fann jag rätt konstigt. Och så är det 3 tyskar som är med en skotte. Ena tysken är allra yngst, 13 år, och är smårolig men ibland rätt störig. Skotten bryter som katten på amerikanska. Och så är det svenskarna. Vi är 4 stycken. Elin (eller ellen?) 24 år och hennes pojkvän paul (eller pål?). De har varit där rätt länge nu och är ganska så duktiga. Och så är det Anna, 21, som jag hänger med (H). Fast hänger och hänger.. Vi har ju bara en rast om dagen och den är ju bara en kvart, så vad hinner man göra liksom? Men det är praktiskt att sitta brevid en svensk på lektionerna som man kan sammarbeta med iallafall.

Bara tre dagar kvar i skolan nu, dock är jag ju här i 5 dar till. Stek

Au revoir