Jag fortsätter där jag slutade sist, helt enkelt.

Jag for iväg till mariedal med alltför mycket på cykeln. Det är ju omöjligt att bara plocka med sig ETT ombyte när man ska sova någonstans. Tummen upp för valmöjligheter! Jag och kikki kom fram till mariedal, dit några andra också hade hunnit ta sig. Vi var där faktiskt ganska länge innan nåt hände. Lite klyddigt var det också för clara och elin skulle ju åka med papsi till malmö och tydligen skulle de sticka därifrån klockan fyra, men jag hade ingen aning om vad planen sedan var. Skulle de vara hos ella medan vi spelade och laga mat till oss? Skulle de chansa på att det fanns plats i bilarna och åka med och se på? Who knew? Och inte fick jag tag på nån av de heller. Aja, när det började närma sig avfärd för lilla torg f91 så ser jag bannemig båda två utanför klubbhuset! Jag blev jätteglad! Pappa körde oss alla fyra till matchen. Jag var svinnervös men kunde inte dämpa mitt leende, det var ju en så härlig dag!
Tillsist kom vi fram och skulle byta om snabbt, snabbt. Jag fick ta nummer 4, sofias nummer, eftersom hon var sjuk och inte kunde spela.
Okej, matchen började. Först och främst kan jag säga att detta var en viktig match att vinna och att jag drömt mardrömmar om hur överlägsna de var. Somsagt, matchen drog igång.
I första halvlek var allt skit för min del. De hade övertaget och tog ledning med 1-0. Jag var frustrerad och som jag sa, inget funkade, allt gick skit. Jag fick dra i mina strumpor och benskydd heeela tiden, jag störde mig som f*n på mitt knäskydd, jag fick en armbåge på näsan precis i början och dessutom fick jag börja spela på den sidan där deras hejarklack satt. Den bestod av tjocka, äckliga gubbar med jättebred skånska som buade åt oss, skrev STRAAAFF hela tiden och hyllade dommaren så fort det var till deras fördel. Sådär kul..Vi kvitterade till 1-1 och sedan gjorde de 2-1. Här blev jag riktigt arg för att jag kände mig skyldig till målet. Vid ett av deras anfall fick jag ett skott på mig lite för långt ut på foten och jag fick rejält ont. När hade den tänkt att den skulle bli bra? Fotskyddet ger rätt stöd, men det är ju ingen mirakelmakapär. Btw, så var det över tre månader sedan jag skadade den nu. Jaja, jag fick så ont så att jag bad om att bli utbytt. Snart var det halvlek och efter den gick jag in igen.
Andra halvlek började. När jag gick in var jag på väääldigt dåligt humör, men foten kändes bättre, jag hade tejpat om mina strumpor och druckit vatten (det var ju otroligt varmt ute). Nu spelade jag på den sidan där våra avbytare, tränaren och clara+elin satt. På den sidan känner man sig alltid bättre. Vi gjorde mål, 2-2. Jag blev lite gladare men inte tillräckligt för att kunna le. Men nu började saker och ting gå bättre! Jag hade deras nummer 8, lagkaptenen, på min sida och hon fick en jäkla massa löpbollar hela tiden. Hon var rysligt snabb, men jag var ändå lite snabbare och lyckades stoppa alla bollar! En gång när jag gick in i närkamp lade hon sig i straffområdet, smågrät och höll för sin rumpa. Löjligt, tyckte jag, för jag hade ju inte gjort något som inte var tillåtet. Alla hennes lagkamrater + hennes tränare kom och puttinuttade med henne och jag stog och funderade på om jag kanske skulle säga "vad jag än gjorde så förlåt" till henne när hon reste sig, men då kom Edita (tjej i vårt lag) och sa till mig "BRA linda, du fick din payback!" Oh yeah, tydligen var det just nummer 8 som skadat mitt knä! Så jag sket i att be om ursäkt. Hon fortsatte spela iaf så det var nog inte så farligt. Lite ont i rumpan får man väl tåla.
Vi tog tillslut ledning med 2-3 och humöret hamnade på topp! Jag hade krafter från ingenstans och rusade, och kom ifatt, näst intill varenda boll! Riktigt kul var det. Jag tom dribblade förbi en tjej, då fick jag gåshud. Så jäkla kul! Fattar inte var de krafterna kom ifrån. Det var svinigt varmt och vi hade snart spelat i 90 minuter, klart man var anfådd, men ändå orkade jag hela tiden lite till. Svinigt kul! Vi hade knäckt de och gjorde ett mål till. 2-4 och så blev slutresultatet. De tappade humöret på slutet, det var ganska kul att se. Åttan blev förbannad på mig en gång till för att jag sprang nära henne och tog bollen, de kallade en tjej i vårt lag för jävla fula gris, sa något dumt till en annan tjej och när vår tränare då sa "bry dig inte om de, de är bara sura för förlusten de kommer få" till tjejen och hon svarade "jag vet" så skrek åttan "VAD ÄR DET FÖR JÄVLA TRÄNARE DE HAR?! DOMMARN?!". Man fick höra många svordomar, vilket inte är tillåtet, men det brydde sig inte dommaren om. Däremot när en av våra spelare blev fälld och trillade och hon blev arg och skrev jävla hora, då blev hon utvisad. Aja, de var väl dåliga förlorare helt enkelt.
Vi gick in i omklädningsrummet och tog av oss tejpar och skor medan Bekim (tränaren) snackade. Han sa att han helt ärligt inte trodde att vi skulle kunna vända spelet i första halvlek. Ni gjorde det bra, och du gjorde si och du gjorde så... Men det största pluset vill jag ändå ge till...LINDA! så sa han! och applåderna kom =) Anledningen var att jag gått in i alla närkamper och att jag hade tagit till mig hans kritik. Det jag gjort fel i första halvlek fixade jag till i andra sedan. Jag blev väldigt glad, trivdes som fisken i vattnet! Ännu en lyckad match. Har jag sagt att jag älskar fotboll och mitt lag?

Efteråt åkte vi fyra hem till ella. Där åt vi pizza och godis på hennes takterass. Alla var helt döda så vi somnade halv ett.
Upp igen klockan halv nio på lördagen, vi ville ju göra det bästa av dagen. Ella och elin gick och köpte bullar medan jag duschade och clara fixade sig. Vi åt på terassen, rysligt varmt redan då. Sen gick elin och ella ut igen för att köpa en present till ellas kompis som skulle ha födelsedagsfest på kvällen. Undertiden gjorde jag och c pastasallad som vi skulle ha med oss till västra hamnen sen. Vi gick ända från ella (gamla väster) till havet. Där låg vi sedan till klockan 4 och sen gick vi hela vägen hem. Städade, vi sa hejdå till ella och jag följde de till centralen. Därifrån gick jag sedan hem. Då hade jag fått skoskav. Härlig dag iallafall. Sen var det till att göra biologi, biologi, biologi. Och minsann, jag hann göra klart de 100 frågorna. Hela familjen åt riktigt god middag på gården. Där fanns massa barn som spelade fotboll och jag fick riktig sommarlovskänsla. På kvällen såg jag på hockey med pappa och för första gången tyckte jag faktiskt att det var ganska kul! Sen sov jag som en stock.

Idag har vi varit hos anna. Där åt vi lunch och lekte med puppiesarna. Och ja, nu sitter jag här och skriver så att fingrarna glöder. Får väl försöka plugga in alla de där frågorna.

Såhär har min helg sett ut hittills, bilder kommer nog såsmåningom läggas ut på bdb.

Må väl
Peace out