Igår åkte jag tåg hit till malmö. När man åker tåg så tänker man ganska mkt, man måste ju fördriva tiden på nåt sätt, ju. Först satt jag och läste En komikers uppväxt av Jonas Gardell, men hann inte så långt förrän en stoooor muskelknutte indränkt i tatueringar kom emot mig. "Jag brukar göra såhär när man vill ha det lite svalare, om det är okej för er?" frågade han hela vagnen (en ganka liten) ich satte en liten papperskorg för rörelsedetektorn (eller var det kallas) så att dörren inte skulle stängas. Javisst, svarade vi och så sa en man som satt snett mitt emot mig som också såg ganska läskig ut "javisst, gör det. Här är alldeles för varmt." "Ja, här är ju ingen luftkonditionering på dessa tågen ju, så det blir jättevarmt." sa muskel-tatueringsmannen och gick tillbaka och satte sit brevid sin söta lilla dotter. "ja, speciellt idag, ju" sa min tåggranne. Tänk så mkt fördomar man har utan att tänka på det. Jag hade väl inte direkt ställt någon egen sammanställning om hur den här mannen var, för det hade jag inte hunnit med, men jag blev ändå lite överraskad att han var så trevlig på nåt sätt...
Man tänker mycket när man åker tåg. Jag läste en stund, sen lyssnade jag på musik istället. Då kom en jäkligt konstig lukt. Det luktade extremt bränt. Man fick typ andas med munnen, för det var så vidrigt. Lite läskigt också, faktiskt. Men så småningom försvann lukten spårlöst.
Det är trångt på pågatågen, det är ingen hemlighet, men en ganska lång bit satt bara jag och den lite läskiga mannen ensamma i ett sexsätes"bås". Sen, däremot, kom en jättesöt gubbe på. Han såg först ut som en fullegubbe och jag kände mig lite taskig för jag satt längst ut mot gången och den läskiga mannen satt närmast fönstret på raden mittemot. Den gammla gubben satte sig mitt emot honom, alltså var det en stol emellan mig och gubben. Där stog min väska och denna drog jag nu närmare mig. Mest för att han skulle slippa sitta på nån rem som stack ut, men det misstolkades nog lite och verkade kanske som om jag skyddade den från honom.. Senare kom två ganska kraftiga tjejer på och satte sig brevid den läskiga gubben, alltså mittemot mig och det blev ganska trångt. Först tänkte jag "ååh", fast sen kändes det ändå lite trevligt, på något sätt. Man får ändå en liten viss gemenskap med de i vagnen, tycker jag.
Där fanns en tant som satt och läste som hade konstiga tår. Hon hade sandaler och lilltån syntes inte, men det såg verkligen ut som om hon bara hade fyra tår på riktigt, haha. Fast hon var lite taskig för det kom på jättemånga i ystad men hon vägrade ta bort sin, ganska lilla, handväska från sätet brevid. Okej, ingen frågade men det är väl en sådandär oskriven regel?
Eftersom där inte finns så mycket att göra på en tågresa så blir det även så att alla sneglar lite på varandra, i brist på annat att göra. Jag såg ju tillexempel hennes tår, en ung ganska söt, fast otroligt skäggig småbarnspappa m.fl. Det är nog ganska nyttigt att åka tåg, faktiskt. Man rensar sitt huvud lite.

Jag åkte tåg för att komma hit till Malmö. Väl framme åt jag lunch, gick en sväng på stan endast iklädd en klänning, för shit så varmt det var! Kom hem, tog på mig träningskläder. Första träningen efter sommaruppehållet! Med laget iaf. Träffade Josefin och Sandra vid biblioteket och gick tsm med de. Påvägen hittade jag Stefan, minsann! Jag vill också ha barn nångång i tiden! Och strax efter det morsade jag på min granne, härligt att vara tillbaks i malmö.
Men det var inte för träningens skull jag kom hit. Idag kommer nämligen Agnes Moderato från stockholm hit! Vi var på samma läger förra sommaren. Kanske Anna också tittar förbi.

Yes! Annat att berätta? Jag har sett Mamma Mia. Jag tyckte den var bra, fast Across the universe var bättre. Fattar inte varför de inte tagit musikalartister istället för kända skådespelare som inte sjunger så bra. Menmen, man blev glad av den iaf. Iförrgår kom Karin och Oscar till Tostaröd - trevligt trevligt. Och jag gjorde världens godaste kladdkaka.

Må väl
Peace out